Grönsaker och baljväxter från friland

Det finns en ökande efterfrågan på vegetabilier i allmänhet och på svenskodlade grönsaker i synnerhet. Importen av grönsaker ökar men intresset för klimatsmart och närproducerad mat gör att det finns utrymme för en ökad svensk odling av frilandsgrönsaker, inte minst baljväxter.

Sveriges import av grönsaker växte under perioden 2013- 2017 från 4,9 till 6,4 miljarder kronor. Även exporten av svenska grönsaker ökade, men nettoimporten år 2017 uppgick ändå till 5,54 miljarder kronor.

Lämpliga odlingsförutsättningar, duktiga odlare och fungerande logistik gör Skåne till ett naturligt centrum för svensk grönsaksodling. Skåne har också en nyckelroll när det gäller försörjningen av den svenska marknaden. Här odlas 71 procent av landets frilandsgrönsaker; 81 procent av all svensk broccoli, 88 procent av blomkålen och 83 procent av löken.

Intresset för baljväxter har ökat som en följd av klimatdebatten. Baljväxter är rika på protein och kan ersätta en del av vår köttkonsumtion. Baljväxter kan också lagras länge, vilket gör att svinnet blir litet. De fixerar dessutom sitt eget kväve med hjälp av Rhizobium -bakterier i marken och behöver därför inte gödslas med handelsgödselkväve. Det är en vinst i sig eftersom kvävegödsel, trots effektivare framställningsmetoder, har en negativ klimatpåverkan.

Baljväxter odlades år 2018 på 56 500 hektar och odlingen har 8-faldigats sedan bottenåret 1994. Åkerbönor, som används till foder, är den enskilt största grödan i gruppen och svarar tillsammans med ärter för huvuddelen av baljväxtarealen.

Arealen konservärter minskade drastiskt i samband med att Findus lade ner sina odlingar runt Bjuv. Från 9 200 hektar år 2016 krympte odlingen på ett år till 2 500 hektar. 2018 ökade dock arealen med ungefär 800 hektar till 3 300 hektar.